För vårdpersonal

Är du läkare, barnmorska, dietist eller annan vårdpersonal så har du kommit rätt.


Läkemedel med järn är förstahandsval vid konstaterad järnbrist. Men när gastrointestinala biverkningar gör att patienten inte kan eller vill fullfölja behandlingen kan hemjärn vara ett alternativ för fortsatt järntillförsel.


Här har vi samlat information om hemjärn, dess upptag, användning och vetenskapliga bakgrund, med särskilt fokus på kvinnors järnbehov. Längre ner hittar du även ett avsnitt om järn till barn.

Minimalist_lila_magikon_for_magbesvar.png

Varför hemjärnstillskott?

Mindre magbesvär. 

Järntillskott med icke-hemjärn (järnsulfat, järnfumarat, järnbisglycinat, järnglukonat mfl) kan i många fall ge biverkningar som förstoppning, illamående, diarré eller magont. 

Hemjärn är den järnform som naturligt finns bunden i hemoglobin och myoglobin. Samma järn som naturligt finns i kött och blodmat. 

Studier indikerar att hemjärn inte är förknippat med den typen av biverkningar i alls samma utsträckning som traditionella järntillskott.

Produkter vi erbjuder

250321miniferrum_lisawikstrand117_low_266f82d4-490f-4647-b9e1-17e67da0bcad.jpg

Vår järnkälla: Hemoglobinpulver


Hemoglobinpulvret i våra tillskott framställs ur blod från nötkreatur. De röda blodkropparna extraheras och torkas till ett finkornigt pulver. 


Hög biotillgänglighet

Hemjärn absorberas generellt mer effektivt än icke-hemjärn. I litteraturen anges absorptionen av hemjärn vanligen till omkring 15–35 %, jämfört med cirka 2–20 % för icke-hemjärn. ¹ 


Kostens påverkan på järnabsorptionen

En viktig skillnad mellan hemjärn och icke-hemjärn är hur absorptionen påverkas av den övriga kosten.


Upptaget av icke-hemjärn påverkas i hög grad av andra kostkomponenter. Fytater och polyfenoler kan påtagligt hämma absorptionen, medan exempelvis askorbinsyra (C-vitamin) kan förbättra den.


Hemjärn absorberas däremot via en separat upptagsprocess och är betydligt mindre känsligt för dessa kostrelaterade faktorer. Absorptionen påverkas därför i mindre utsträckning av fytater och polyfenoler och kräver inte samtidig tillförsel av C-vitamin.


Kalcium utgör dock ett viktigt undantag, eftersom det kan hämma absorptionen av både hemjärn och icke-hemjärn. ⁸

Skarmavbild_2026-10-15_kl._14.17.46.png

Vad säger forskningen?


En välstuderad järnkälla

Vi har inte genomfört några kliniska studier på vårt färdiga kosttillskott. Däremot bygger produkten på en välstuderad järnkälla: naturligt hemjärn från röda blodkroppar från nötkreatur.


Det är samma typ av järn som finns i kött och traditionell blodmat, exempelvis blodpudding och blodkorv. Hemjärnets absorption och biotillgänglighet har studerats under lång tid, och dess förmåga att bidra till kroppens järnförsörjning är väletablerad. ²


Tidigare forskning på hemoglobinpulver

Hemoglobinpulver har länge studerats som en lovande råvara för järnberikning av livsmedel. Redan 2005 undersökte forskare i Uganda möjligheten att använda torkat blodpulver från nötkreatur för att motverka järnbristanemi i Afrika söder om Sahara. Bland annat järnberikades en traditionell bönrätt. Resultaten visade på stor potential, men också utmaningar med smak och andra sensoriska egenskaper. ⁴


Från forskning till användarvänliga produkter

Det här är något vi har haft med oss i utvecklingen av våra produkter. Vår ambition har varit att göra hemjärn enkelt att få i sig i vardagen, utan att smak eller konsistens ska vara ett hinder. Därför har vi lagt stor vikt vid produktutveckling och hur hemjärnet kan användas i olika livsmedel.


Det nya är alltså inte järnet i sig, utan hur vi gör det tillgängligt.
 Med modern livsmedelsteknik kan vi ta tillvara på en traditionell järnkälla och erbjuda den i ett enkelt, koncentrerat format.

Skarmavbild_2026-10-15_kl._14.24.01.png

Skonsamhet i praktiken

Vi har fått mycket positiv återkoppling från våra kunder, där många särskilt lyfter fram hur skonsamt vårt hemjärn upplevs vara för magen. Våra produkter har ett samlat genomsnittsbetyg på 4,8 av 5, baserat på 422 kundrecensioner. 

Det är inte kliniska data, men ger en värdefull bild av kundernas erfarenheter.

När kan hemjärn vara relevant?

När traditionella järnpreparat ger magbesvär

För patienter som har svårt att tolerera traditionella järnpreparat kan hemjärn vara ett alternativ att diskutera. Gastrointestinala biverkningar är vanliga och kan leda till att patienten minskar dosen eller helt avbryter behandlingen.


Hemjärn har en annan upptagsmekanism än icke-hemjärn och kan vara ett intressant alternativ för patienter som behöver öka sitt järnintag men har svårt att tolerera konventionella järnpreparat.


Järnbrist utan anemi - ett vanligt problem

Järnbrist behöver inte innebära lågt Hb. I sina nya riktlinjer från 2026 rekommenderar American Society of Hematology (ASH) en diagnostisk ferritingräns på ≤30 µg/L för vuxna, även utan anemi. ⁵


Hur vanligt är då järnbrist? I en brittisk studie på kvinnor i fertil ålder hade hela 49,7% ferritinvärden under 30 µg/L. Det illustrerar hur utbredd järnbrist kan vara, även innan den utvecklats till anemi. ⁶


Vid järnbrist utan anemi finns ofta möjlighet att arbeta mer långsiktigt med järnintaget, utifrån patientens symtom, järnstatus och bakomliggande orsaker. Här kan hemjärn vara ett alternativ att överväga.


När kosten inte täcker järnbehovet

Att få i sig tillräckligt med järn genom kosten kan vara en utmaning, särskilt för menstruerande kvinnor. I en svensk kostundersökning låg det genomsnittliga järnintaget bland kvinnor i fertil ålder på omkring 9–10 mg per dag, under det rekommenderade intaget. ⁷


Även kostens sammansättning spelar stor roll. Vegetabiliskt järn har generellt lägre biotillgänglighet än hemjärn från animaliska livsmedel. I USA rekommenderas därför vegetarianer, kvinnor 19-50 år ett 1,8 gånger högre järnintag än personer som äter blandkost, alltså hela 32 mg järn om dagen. ⁹


För personer med lågt intag av järnrika animaliska livsmedel, som samtidigt kan tänka sig animaliska järnkällor, kan hemjärn vara ett sätt att komplettera kosten.


Vid ökat järnbehov

Rikliga menstruationer och graviditet är exempel på situationer där järnbehovet eller järnförlusterna ökar. För patienter som inte tolererar rekommenderad järnbehandling kan hemjärn vara ett komplement att diskutera, förutsatt att järntillförseln är tillräcklig för det aktuella behovet.

250321miniferrum_lisawikstrand104_low_fc99e54f-7b55-4e1a-9662-fb3bdf4bc981.jpg

Dosering & användning


Vår generella dosrekommendation är omkring 10 mg hemjärn dagligen, med en övre rekommenderad nivå på 16,5 mg per dag. Studier har visat att hemjärnets absorption är dosberoende och kan uppvisa ett mättnadsfenomen vid högre doser. I en absorptionsstudie på kvinnor planade mängden absorberat järn ut vid en engångsdos på cirka 15 mg hemjärn, utan ytterligare ökning vid 30 mg. Detta talar för en avtagande nytta av ytterligare dosökning. ³


Hemjärn som komplement till konventionell järnbehandling

Vid större järnbehov när järnet behöver komma upp snabbt kan det vara relevant att diskutera hemjärn som ett komplement till konventionell järnbehandling. För patienter som får uttalade magbesvär av högre doser icke-hemjärn kan en lägre, mer tolererbar dos eventuellt kombineras med hemjärn för att öka det totala järnintaget.

Målet är att hitta ett järnintag som både är tillräckligt och fungerar långsiktigt för individen.

ly_usp-bilder_eu_1770189401.png

Järn till barn


När järnintaget inte räcker till

Järn är viktigt för barns normala kognitiva utveckling och tillväxt. Samtidigt kan det vara en utmaning att säkerställa ett tillräckligt järnintag, särskilt under perioder av snabb tillväxt eller när barnets kost är begränsad.


För vissa barn handlar det om selektivt ätande och ett litet urval av accepterade livsmedel. För andra kan det helt enkelt vara svårt att få in tillräckligt med järnrika livsmedel i den dagliga kosten.

Hemjärnsberikade livsmedel kan därför vara ett intressant alternativ för att öka järnintaget, både i förebyggande syfte och som ett komplement vid järnbrist.


Hemjärnspulver - enkelt att blanda i maten

Vårt hemjärnspulver för barn är utvecklat för att enkelt kunna tillsättas i den vanliga kosten. En skopa är 1 mg hemjärn. Det kan blandas i exempelvis gröt, smoothies, pannkakor, bakverk eller andra maträtter som barnet redan tycker om.


Pulvret innehåller naturligt hemjärn från nötkreatur tillsammans med glutenfri havre och bär. Det har en relativt mild smak, men kan ge maten en mörkare färg, vilket kan vara bra att känna till - särskilt för barn som är känsliga för förändringar i matens utseende.


Hemjärnsbar - ett järnrikt mellanmål

För barn som föredrar ett färdigt mellanmål finns även vår hemjärnsbar med smak av havre och hallon.

Varje bar innehåller 4,2 mg naturligt hemjärn och är utvecklad för att göra det enklare att få i sig järn i ett format som passar barnens vardag.


Baren är ett livsmedel, inte ett kosttillskott, och kan användas som ett järnrikt komplement till den övriga kosten.


Vid konstaterad järnbrist

För barn med låga järndepåer kan ett ökat intag av järn genom kosten vara en viktig del av den långsiktiga strategin.

Kvalité och säkerhet

En kontrollerad råvara från europeisk livsmedelsproduktion

Vårt hemoglobinpulver tillverkas av en etablerad internationell producent av animaliska ingredienser för livsmedelsindustrin.


Råvaran utvinns ur blod från nötkreatur som slaktats för livsmedelsproduktion. De röda blodkropparna separeras från blodplasman och spraytorkas därefter till ett finkornigt pulver, naturligt rikt på hemjärn.


Höga krav på hygien och livsmedelssäkerhet

Blod avsett för humankonsumtion omfattas av strikta hygien- och säkerhetskrav inom EU. Djuren ska genomgå veterinärkontroller både före och efter slakt, och blod från djur som inte godkänns för livsmedel får inte användas. ¹⁰


Kontrollerad kvalitet och renhet

Utöver mikrobiologisk säkerhet är kontroll av tungmetaller och andra oönskade ämnen en viktig del av råvarans kvalitetssäkring.


Vårt hemoglobinpulver omfattas av kvalitetskrav avseende bland annat tungmetaller, mikrobiologiska föroreningar och rester av oönskade ämnen. 

Vetenskapliga referenser och kontakt

Vetenskapliga källor

  1. Monsen ER. Iron nutrition and absorption: dietary factors which impact iron bioavailability. J Am Diet Assoc.1988;88(7):786–790. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/3290310/
  2. Kalman D, Hewlings S, Madelyn-Adjei A, Ebersole B. Dietary heme iron: a review of efficacy, safety and tolerability. Nutrients. 2025;17(13):2132. https://doi.org/10.3390/nu17132132
  3. Pizarro F, Olivares M, Hertrampf E, Mazariegos DI, Arredondo M. Heme-iron absorption is saturable by heme-iron dose in women. J Nutr. 2003;133(7):2214–2217. https://doi.org/10.1093/jn/133.7.2214
  4. Kikafunda JK, Sserumaga P. Production and use of a shelf-stable bovine blood powder for food fortification as a food-based strategy to combat iron deficiency anaemia in subsaharan Africa. Afr J Food Agric Nutr Dev. 2005;5(1). https://doi.org/10.18697/ajfand.8.1590
  5. Powers JM, Lim MY, Achebe MO, et al. American Society of Hematology 2026 guidelines for diagnosis of iron deficiency. Blood Adv. 2026. https://doi.org/10.1182/bloodadvances.2025015950
  6. Demirdjian SP, Kerr MA, Mulhern MS, Thompson PD, Ledwidge M, McCann MT. Association between adiposity and iron status in women of reproductive age: data from the UK National Diet and Nutrition Survey (NDNS) 2008–2019. J Nutr. 2024;154(10):3048–3059. https://doi.org/10.1016/j.tjnut.2024.08.026
  7. Becker W, Lindroos AK, Nälsén C, Warensjö Lemming E, Öhrvik V. Dietary habits, nutrient intake and biomarkers for folate, vitamin D, iodine and iron status among women of childbearing age in Sweden. Ups J Med Sci.2016;121(4):271–275. https://doi.org/10.1080/03009734.2016.1201176
  8. Hallberg L, Brune M, Erlandsson M, Sandberg AS, Rossander-Hultén L. Calcium: effect of different amounts on nonheme- and heme-iron absorption in humans. Am J Clin Nutr. 1991;53(1):112–119. https://doi.org/10.1093/ajcn/53.1.112

Myndighetskällor

9. National Institutes of Health (NIH), Office of Dietary Supplements. Iron: Fact Sheet for Health Professionals. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Iron-HealthProfessional/

10. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004. Om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung. https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2004/853/oj